söndag 18 januari 2009

Nätvärk?

Det är kul med internet. Man kan söka mängder av information och ta del av den bara med ett par knapptryck. Vem använder telefonkatalogen i pappersformat numera?


Internet är snart ett hot mot krogarna också. Du behöver ju inte gå ut för att möta folk. Sitt hemma och sup... och bröja schen schkriva nutt i nån commjunty man ä me i.. schkååål.


Hick!



Skämt åsido. Det är lätt att hitta likasinnade och deltaga i intressegrupper och så. Föreningslivet tynar bort och folk är medlemmar i internetbaserade sammanslutningar istället.

Snart kan vi slopa dyra kommunala idrottsanläggningar och göra rejäla skattesänkningar. Vem behöver fotbollsplaner och hockey-rinkar när du kan köpa realistiska spel till datorn?



Jag tror att det finns en del ganska stora skillnader i hur vi människor användet våra datorer och internet. Dels har du spelfreaken som tydligen kan sitta i timmar och nätterna igenom och spela mot motståndare nånstans på nätet. Den här gruppen, har jag förstått av att lyssna på konversationer, har inget eller mycket begränsat användande av allt annat internet kan erbjuda. Förutom att se lite film eller så. Dessa typer verkar vara de mest inskränkta.




Sen har du dom som är översociala på nätet. Dom är med i allt. Ansiktsboken är väl den mest givna. Jodå.. jag gick med där själv i ett försök att lista ut vad som fascinerade så många och torftigare community har jag aldrig sett. Jag har fortfarande inte lyckats lista ut vad den är bra till. Jag har inte ens lyckats med att skapa en sida för mig själv... ungefär som en hemsida där man kan presentera sig själv i en någorlunda tydlig layout. Det fanns små rutor där du kunde skriva... och skrev gjorde jag.. och tryckte på knappen för typ "skicka meddelande".


För att upptäcka att det du skrev stympades och begränsades till ett X antal tecken. Hur många tecken som fick användas lyckades jag inte heller hitta information om. Rörigare röra får man leta efter.

Och hur f-n hittar man bekanta om man inte redan är bekant med nån? Det enda jag fattade var att du skulle ha personens e-mailadress. Men om jag har den adressen så känner jag ju personen redan, förmodligen, och då använder jag ju email för att kontakta denne. Om jag nu inte ska skicka ett email som jag vill att alla ska läsa???


Och alla dessa vännerförfrågningar? Känner jag dem? Hur fan hittar dom mig när jag inte ens kan hitta ordentligt på min egen sida? Och det kommer "pushar" och "puttar" och jag vet inte vad... vad i h-e är det? Varför följer det inte med nån förklaring till eländet?


Layouten är ju under all kritik och verkar inte gå att göra nåt åt. Facebookanvändarna tycks skita i vilket och det primära tycks ju vara att ha så många vänner som möjligt. Inte nog med att vissa där kan ha ett antal "vänner" som är fyrsiffrigt till antalet... den jädra sajten bombarderar dig med meddelanden om vad dina "vänners" "vänner" i sin tur skriver på deras s.k. "wall".. eller anslagstavla eller va de nu är...

Vad har jag för intresse av att nån annan nu har skrivit nåt hos ytterligare en annan? Hade jag varit sjukt nyfiken på allt som händer så..

Varför få meddelanden om att en vän har fått en ny vän? MÅSTE jag då bli vän med den vännen? Är det en tävling om vem som har mest vänner? Och hur ska man tolka semantiken? En vän är en vän.. eller nån som jag bara har en vänskaplig relation till... av ren artighet... ??


Varför inte gruppera dem till "bekantas bekanta"? Eller "folk som jag nödtorftigt kan tolerera"?
Ok, om mottot är "vänner kan jag inte få nog av" så är facebook säkert rätta platsen.

Se på mig.. och mina vänner!




Nåja, bloggandet här är väl också en sorts exhibitionism. Men innehållet kan jag påverka och styra.



Nä, ansiktsboken var inget för mig. Men den lockar miljoner. Och tvprogrammet Big Brother hade över tvåhundratusen tittare.



Vem har sagt att dumhet inte kan mätas??? :-)




*******************************************

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar