Jag var där idag.
Inte för att jag brukar engagera mig så värst fysiskt i den här typen av arrangemang, det är faktiskt första gången. Förutom att jag deltagit i några förstamaj-tåg då... och jag har ett svagt minne av 1968 då vi skanderade "Dubcek, Dubcek.." i protest mot sovjets inmarsch i Tjeckoslovakien. Men då var man inte så gammal.
Jag var där för att ge mitt stöd till de grundläggande värderingar som styr mitt liv= Yttrandefrihet, mötesfrihet och rätten för envar att få stå för sina åsikter utan att mötas av hot, våld och förtryck.
Jag stod inte där för att stödja Israels krig.
Jag ville också lyssna till vad talarna hade att säga.
Först vill jag ge en eloge till polisen. Idag uppträdde de föredömligt, sansat och som det verkade.. med god framförhållning och planering.
Så där stod man. På ena sidan hade man talare som pratade om fred och försoning och på andra sidan hade man folk som vrålade "Krossa Israel" och "Leve Hamas" och "Allah Akbar". Är det nån som tycker det är konstigt att det är svårt att få fred i mellanöstern?
Femton meter ifrån mig landade en sprängladdning som exploderade med en rejäl smäll. Som gammal militär så kan jag bedöma att sprängkraften i den smällaren översteg de vanliga knallskott vi hade där. Vi pratar inte om små femöressmällare.
På vissa vänsterbloggar man varit inne på finns ett reservationslöst stöd till palestinierna. Tro mig... folket i Gaza har jag all sympati för. Det är organisationer som Hamas jag inte sympatiserar med. Det är deras ståndpunkter och deras metoder jag tar avstånd ifrån.
Jag önskar att fler insåg skillnaden. Att ta avstånd från Hamas betyder inte att du inte sympatiserar med Gazas civilbefolkning.
******************************************
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar